Äntligen uppmärksammas läsningen!
Det som jag och säkerligen även du ägnat en stor och
naturlig del av livet.
Jag läste mig
igenom barn- och ungdomstiden och trots varningen jag fick så fortsatte jag.
Vilken varning? Jo, jag läste även när jag åt och då sa föräldrar och
släktingar till mig att om du läser när du äter så blir du inte gift!
Nu har vi snart varit gifta i trettio år och igår läste jag
ut Peter Robinsons senaste deckare samtidigt som mannen såg idrottsgalan på TV.
I en artikel i Värnamo Nyheter den 7 januari uppmanas lärare
att ge läsinsikt och att läsningen måste lyftas fram i alla skolämnen. Svenska
elever har jämförts med kanadensiska och där finns en helt annan och starkare
läskultur.
Vårt samhälle är inriktat på att man ska kunna läsa. Visar
vi vuxna att läsning är något viktigt och att det måste ta tid? Ett förslag som
kommer fram i artikeln är att det behövs ostörd läsning för eleverna i skolan.
Alltså läsning som inte avbryts av kontrollfrågor.
Jag hoppas på mer högläsning och mer ostörd läsning både i
skola och på fritiden. Ett av mina allra bästa högläsningstips är Per Nilsson:
Flickan jag älskar heter Milena. Den går att läsa från år två upp till sjuan
och där finns många aspekter att samtala kring eller bara att läsa som en
härlig berättelse.
/Annelie
